Det första jag tänker på när jag vaknar på morgonen är "Hur ska jag göra för att inte äta skollunchen idag?". Så går jag och tänker på det och gruvar mig mer och mer ju närmare vi kommer till lunchen. Jag vill verkligen inte äta. Men så när jag kommer in i matsalen och ser hur alla sitter och äter sin mat med ett léende på läpparna, så dras mina händer automatiskt till tallrikarna och så står jag där och öser på fettomat som jag sedan äter upp. Och så resten av dagen får jag gå runt och ångra att jag åt. Jag är så jävla värdelös! Jag vet vad ni tänker nu.. typ "Det är väl bara att skita i att gå till matsalen och strunta äta?" och ja, det är sant. Fattar inte varför jag inte gör det. Eller jo det gör jag ju egentligen. Jag har sagt det förut. Jag har alltid ätit skolmaten och jag brukar inte klaga heller. Och mina vänner som jag har i skolan är jag med ganska mycket. Speciellt min en av mina bästa vänner åså. Dom skulle ju misstänka direkt om jag helt plötsligt slutade äta och inte ens gick till matsalen. Jag vet det låter bara som en dum ursäkt men vad fan ska jag göra? Allt suger..